veckorna går fort och likaså tiden

Oftast är det så att när man vill att tiden ska rusa iväg så gör den inte det och tvärtom, man vill ha det man inte kan få. Så är det alltid och jag kan inte riktigt förstå varför, kommer nog aldrig förstå. Och varför är det så? varför kan man inte bara nöja sig med det man faktiskt har?! Varför ska folk försöka göra sig till, göra sig till någon än de själva är. Till vilken nytta?

Saknar tiden i mitt liv då jag hade NOLL bekymmer, livet var som en bädd på rosor, men hur ofta är den det egentligen? och jag kan ju inte påstå att saker har blivit lättare med tiden, snarare jobbigare. Slits mellan vad jag borde och vad jag vill, vad jag vet att jag mår bra av och vad jag måste göra.. Har insett att livet är nästan aldrig en bädd på rosor utan mer som småkliv för att inte sticka sig på taggarna...

Önskar att tiden gjorde det lättare men nu står jag med ena benet i luften och balanserar på den andra.

Får be till han där uppe och hoppas på bättre tider helt enkelt, tack och godnatt för denna gång!


Kommentarer

Vad har du på hjärtat?:

Namn:Ditt namn :)
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback