Svensk mark
Hemma igen. Det är alltid vemodigt att komma hem till fastlandet men den här gången känns det annorlunda. Claudio kommer på fredag så dagens farväl kändes inte lika tungt som vanligt. Är inte heller helt hundra procent frisk så nattens sömn utbyttes mot hosta tills jag nästan kräktes. Sov som en döende på första flyget vilket var bra för då kom jag ju fram fortare!
Nio månader med min älskade pojkväl har rusat förbi och jag är fortfarande upp över öronen kär och räknar ner dagarna tills vi kan börja vårt liv tillsammans på riktigt. Även om jag inte alls har ngt emot att resa så skulle det vara skönt att för en gångs skull kunna ställa ner resväskan i källaren och inte behöva planera för närmaste resa och oroa sig för när man ska ses nästa gång. Men tiden går fort och snart är jag förhoppningsvis där, snart kan jag ställa ner resväskan i källaren.
Dock så saknar jag redan basel och jag kommer inte kunna åka tillbaka först i mitten på november. Det är väl det som är nackdelen med denna utbildning, sån jäklans lång praktik, men antar att det är nödvändigt ändå för hur ska man annars lära sig??
Sitter på tåget till eskilstuna nu och idag får jag två nya inneboende, två katter som jag ska ta hand om tills jag åker till spanien. Och för deras skull så hoppas jag att de får ett permanent hem innan och jag ska göra mitt bästa för att kunna uppfylla det. Jag tror de kommer trivas och jag hoppas att de kommer må bättre oxå. Att leva med en missbrukare som inte bryr sig ett minsta dugg är nog inte en höjdare.
Iallafall, ni som läser min blogg troget kommer få mer uppdateringar nu när jag är hemma igen!:)
Nio månader med min älskade pojkväl har rusat förbi och jag är fortfarande upp över öronen kär och räknar ner dagarna tills vi kan börja vårt liv tillsammans på riktigt. Även om jag inte alls har ngt emot att resa så skulle det vara skönt att för en gångs skull kunna ställa ner resväskan i källaren och inte behöva planera för närmaste resa och oroa sig för när man ska ses nästa gång. Men tiden går fort och snart är jag förhoppningsvis där, snart kan jag ställa ner resväskan i källaren.
Dock så saknar jag redan basel och jag kommer inte kunna åka tillbaka först i mitten på november. Det är väl det som är nackdelen med denna utbildning, sån jäklans lång praktik, men antar att det är nödvändigt ändå för hur ska man annars lära sig??
Sitter på tåget till eskilstuna nu och idag får jag två nya inneboende, två katter som jag ska ta hand om tills jag åker till spanien. Och för deras skull så hoppas jag att de får ett permanent hem innan och jag ska göra mitt bästa för att kunna uppfylla det. Jag tror de kommer trivas och jag hoppas att de kommer må bättre oxå. Att leva med en missbrukare som inte bryr sig ett minsta dugg är nog inte en höjdare.
Iallafall, ni som läser min blogg troget kommer få mer uppdateringar nu när jag är hemma igen!:)
Kommentarer
Trackback